Matilda

Dottern Matilda fotad på promenad i kvällssolen tidigare ikväll.

Kerstin

Min svärmor Kerstin. Den enda kvinna jag vet som kan laga mat till tjugo personer och bli överraskad över att det blev mat kvar trots det bara satt fyra runt bordet. Varje gång. Men sån mat det blir!

Soundtrack till artikeln

Carina

Världens bästa fru! Jag fotade Carina en dimmig februarikväll i Stockholm.

Jag och Kevin Costner

Nu drar jag till Stockholm tillsammans med frun. Kompisens Corinne har examensutställning så finvernissage står på programmet. Riktigt trevligt.

På hemvägen skall jag använda min julklapp som jag fick från min fru. Jag skall till Kolmården och få känna mig som Kevin Costner en stund när jag skall få träffa och umgås med vargarna in person. Snacka om annorlunda grej!

Men jag lovar, jag skall varken ha lösmustasch, försöka mig på att prata indianspråk eller gå runt med den vanliga Costner-tanken ”fan vet om det inte är en Oscarsprestation det här i alla fall?”.

Matilda

Dottern Matilda fotad på stan i förra veckan. En sån tjej!

Större variant av bilden finns på min fotosida.

En god gärning som värmer i hjärtat

Min fru hittade en artikel om Simon Eisner som startat Stiftelsen för Gemensamt Engagemang i Göteborg, som förkortat fyndigt nog blir GE Göteborg.

Det är en religöst och politiskt helt fristående stiftelse som ser till att företags och provatpersoners överflöd tas tillvara och fördelar den till de behövande.

Ett exempel är deras julklappsinsamling nu i juletid. Runt om i Göteborg tillbringar hundratals barn julen på kvinnojourer, barnhem, flyktingförläggningar och andra allmänna institutioner.

Du kan hjälpa till att glädja dessa barn genom att slå in en present och lämna i julsäcken som står i Hotell Gothias reception fram till den 15 december.

Så här sa Simon när Carina ringde och pratade med honom tidigare idag:
• Åldersgrupp: 1 mån – 15 år
• Kostnad 50-100:-

Exempel på julklappar är CD-skiva, böcker, barnkläder, halsdukar, mössor, spel, smycken, smink, allt som unga gillar. Skriv gärna på vad paketet innehåller ungefär, gärna med ett rim.

Så enkelt! Men som alltid så är det de enkla idéerna som är de bästa.

» GE Göteborg

Femton år och en dag

Jäääklar! Jag är fortfarande mätt efter Matildas femtonårskalas igår på Hard Rock Cafe.

Nachos, kycklingsandwich och till slut en gigantisk äppelkaka med glass var på vippen att få mig på fall. Men gott var det!

Matildas presenter gick (precis som hon) i rockhjältetema. CD med Ramones, bok om Marilyn Manson och…hennes hett efterlängtade elgitarr.

När efterrätterna kom in fick personalen hela restaurangen att sjunga ja må hon leva. Coolt!

Snacka om att den blåhåriga rock’n'roll-femtonåringen somnade med ett stort leende igår natt!

Grattis Matilda!

Så var det dags för världens coolaste och mest blåhåriga Matilda att fylla 15 år!

Jisses…åren går fort nu!

Efter att ha blivit väckt av två stolta föräldrar som pinsamt nog sjunger ”Ja må hon leva” och en födelsedagsfrukost blir det ett besök ikväll på Hard Rock Café.

Stalltipset är att det äts en herrans massa spare ribs och en stooooor chokladkaka med glass till efterrätt!

Grattis Matilda!!

¡Hola Barcelona!

Idag är första riktiga dagen på min semester. Det firar jag och Carina genom att åka fyra dagar till den garanterade värmen i Barcelona.

Målet är att njuuuuta. Äta gott, se kul saker och bara umgås. Så cykeln får stanna hemma den här gången.

Rasmus the Brat Cat får klara sig ensam hemma tillsammans med vår husvakt.

Världens bästa Carina!

Idag fyller fyller vääääärldens bästa Carina – min Carina – 40 år!

Idag blir frukost på sängen, middag med föräldrarna och massor av tårta. Den stora balunsen med kompisarna blir nästa helg.

Grattis!

Gillade du den här artikeln? Prenumerera då på min RSS Feed!

Hurra för Matilda!

Idag sprang min dotter Matilda Lilla Göteborgsvarvet för femte året.

De första åren hon sprang var det mest ”det häääär ska bli kul” över tjejerna hon sprang med, men ju äldre dom blivit desto allvaligare är det bland de som är med.

I år sprang Matilda i F15-klassen och de allra flesta tjejerna sprang med klubbkläder och var superseriösa. Det är kanske inte så underligt med tanke på att dom blir äldre men det är lite trist att de som springer bara för att ha kul inte kommer med.

Men Matilda verkar inte ha några tankar på att inte ställa upp vilket är ganska coolt. Hon vet att de flesta andra är superseriösa men ställer upp själv med enda målet att ha riktigt jäkla kul och vägrar låta sig hetsas. Strongt för en 15-åring tycker jag!

Jag träffade Torbjörn från Hisingens CK vars dotter också var ute och sprang. Det visade sig att Matilda och hans dotter sprang i samma startgrupp och dessutom hade samma ambition. När dom passerade oss i backen 500 meter innan målet visade det sig att dom sprungit tillsammans och snackat med varandra längs banan. Kul!

Jag vet en nöjd 15-åring som kommer sova gott i natt.

Gillade du den här artikeln? Prenumerera då på min RSS Feed!

Vecka 10 – Äntligen kom ”grooven” tillbaks igen!

Årets tionde vecka är över och det har varit en vecka med en massa kul saker. På jobbet har det varit fullt ställ hela dagarna med kul saker. Den enda nackdelen med superfart på jobbet är att det blir svårt att få till det med träning. Men nu i helgen ordnade det till sig en smula.

Att det är segare att köra på landsvägen med dubbutrustad crosscykel än med racern var grymt tydligt i lördags. Men va tusan, det blir väl bättre träningseffekt av det i slutändan antar jag. En annan sak jag märkte var hur hooked jag blivit på att cykla med musik i öronen under vintern. Det var lite tradigt att trampa själv utan nån att prata med eller utan musik i öronen. Jag glömde så klart bort att ta med iPoden innan jag stack.

Efter rundan laddade jag över datan från Garmin-datorn till deras sajt Motionbased. Det är riktigt snajsigt att kunna sitta och analysera hur man kört och så efteråt. Statistikporr? Javisst!

Resten av dagen spenderades med slö och skön shopping med familjen och en trevlig (och goood) pastamiddag med några vänner som kom på besök.

I morse var det dags att köra finalen säsongen av Hisingens CK’s inomhusspinning. Som vanligt fullt med folk och hög stämning. Det blev ett lite annorlunda upplägg den här gången. Vi var tre stycken som delade på de tre timmarna och körde 55 minuter var. Varför bara 55 minuter? För att det skulle vara fika varje timma givetvis. Så jäkla Hisingens CK. Helrätt!
Min dotter Matilda fick ett specialpris för att som enda junior kämpat stenhårt under vinterns spinning. Jag längtar redan till nästa vinters spinningsäsong med klubben!

Söndagskvällen avslutades med årets premiär för landsvägscykel på Eurosport med prologen av Paris-Nice. Jäklar va de där grabbarna kan cykla. Och jäklar va Roberto Vacchi kan snacka cykel. För att använda ett klassiskt Vacchi-ord: Härligt!

I veckan har jag arbetat en del med upplägget för Megaspinningen också. Fysiken tackade jag till att upplåta den fina spinninglokalen på Kaserntorget för oss galningar så nu finns det ingen återvändo. Det mesta av all teknik som behövs för att visa Eurosport och filmer under passet är löst. Nu är det bara att fixa musik och lite annat smått och gott som återstår.

» Lördagens runda på Motionbased
» Megaspinningen

Vecka 8 – Som en oljetanker…

Åter igen är det söndag…

Veckans träning har varit allt annat än imponerande. Det enda som har presterats är dagens dubbelpass spinning med hck. Jag kan skylla på ”mycket att göra på jobbet och årsmöte i klubben” fast jag tror nog att ”bekvämlighet” ligger närmare sanningen om jag ska va ärlig. Det är skrämmande hur snabbt man vänjer sig vid att ta det lugnt och softa om man får ett avbrott i träningen. Det känns lite som om skallen är som en oljetanker. När man fått in riktningen rullar det på bra, fast att byta kurs är ett helskotta. Men men… Jag får peppa mig själv till att komma igång ordentligt igen. Kom igen nu Christer!!

I onsdags var det årmöte i Hisingens CK. Jag flaggade redan i augusti för att jag inte skulle ställa upp för omval som ordförande med tanke på min PBP-satsning. I slutändan blev det bara en styrelsemedlem som fortsatte i styrelsen. Det kan låta dramatiskt, fast egentligen var det ingen drama alls. Det fanns inga slitningar eller oenighet bakom de olika styrelsemedlemmarnas beslut. Kanske mer en smula trötthet efter några år av full fart och massor av aktivitet. I slutändan valde årsmötet en riktigt bra ny styrelse så jag är helt övertygad om att klubben även fortsättningsvis kommer fixa kul grejer.
Om du vill läsa om allt som hände i klubben under 2006 finns en länk till klubbens årsberättelse längst ner i det här inlägget.

Sommarcykeln har inte anlänt än, och tur är väl det. Det finns helt enkelt inte plats för två cyklar i den nya lägenheten. En av garderoberna har inretts till cykelrum men redan med crossen är det proppfullt med prylar där inne.

I veckan monterade jag på navdynamon och halogenbelysningen på crossen. Eftersom snön vräkt ner här i Göteborg blev det till att byta tillbaks till dubbdäcken igen också. Jag höll på att mecka med cykeln sent på kvällen när resten av familjen låg och sov. När jag satt på knä jämte cykeln för att sätta fast bakhjulen hördes ett knakande från cykeln. Jag hann tänka ”va tusan är det där” innan bakdäcket exploderade med en jääävla smäll. Självklart hade jag örat sådär fem centimeter från däcket. Så under några minuter gick jag runt med ett skönt ringande i skallen. Det visade sig att jag monterat på däcket klantigt.

Nu ska jag bänka mig framför tv’n och kolla på bancyklingen på Eurosport.

» Hisingens CK’s årsberättelse
» Eurosport

Äntligen på plats i nya lägenheten!

Det känns nästan overkligt efter de senaste veckornas slit och struliga boende, men nu är vi på plats i vår nya fina lägenhet!

Med hjälp av goda vänner och släkt flyttade vi det sista igår morse. Resten av lördagen gick åt till att börja gå igenom alla kartonger och pappkassar som våra prylar låg nerpackade i.

Rasmus the Brat Cat började med att gå in i ”stealth mode”, dvs sakta sakta smyga sig runt med magen pressad mot golvet, när vi tog in honom till lägenheten men nu verkar till och med trivas och struttar runt och är precis så skum som bara katter kan vara.

Fasiken va gott att flytten är över! Nu ska vi börja leva igen!

Hej då lägenheten! Hallå lägenheten!

Äntligen är vi framme vid flyttdagen. Imorgon bitti gäller det!

Tänk att den goa känslan vi haft för vår gamla lägenhet under så många år kunde förbytas till en total känsla av aversion på bara några veckor. Det har varit en herrans massa strul i alla ändar.

Att leva i den byggarbetsplats som vår lägenhet blev i slutet var verkligen knäckande till slut. Det hade inte fungerat i speciellt många dagar till…

Fredagen kröntes av två timmars samtal med kundtjänsten på Comhem som helt sonika struntat i att göra nåt av det dom lovat med flytten av telefonin och bredbandet. Vi var minutrar ifrån att tappa vårt grymma nummer (7113399) och få nåt enormt knarkigt nummer istället som är helt omöjligt att lägga på minne.

Efter en hel del ”Sverker” och röj från min sida löste det sig dock. Men…det tog två timmars sammanlagda samtal (som dom så klart har mage att ha på ett betalnummer)… I ärlighetens namn bör man kanske tillägga att det var Telia som löste problemet och inte Comhem. Heja staten!

Tjejen som satt och fnittrade andra ändan trots att jag var fly förbannad borde få nåt slags branschpris för ”Årets sämsta kundmottagande”. Skönaste citatet (och då finns det ändå en hel del att välja mellan): ”Du…du kanske inte borde blivit kund hos oss va?”

Tre personer på Comhems support har tagit mitt mobilnummer och lovat att dom skulle återkomma. Dom skulle ”bara kolla upp en grej”. I slutändan visade det sig att ingen av dom ens skrivit upp mitt mobilnummer. Tjena… Är det det som kallas ”kunden i periferin”…?

Märks det att min bild av Comhem, eller i alla fall deras kundtjänst, inte är speciellt positiv längre…?

Men med Bonos ord ”Kiss the future, fuck the past!” i huvudet skall jag försöka sova nu och vakna imorgon med nya krafter så att vi kan flytta in i vår nya fina lägenhet!

Det kommer bli kanon!